..

Vad har hänt sedan sist?
Jag har hunnit vara på strix tre dagar denna vecka. Kommer in i arbetsuppgifterna, sitter på möten och har bokat in mig att hänga med reporterna på några inslag. Det ser jag fram emot.
Känner att jag vill ut i yrkeslivet snart. Att få se hur självständigt alla får jobba, känna hur ens egna ideér går att genomföra, friheten, ansvar och att känna sig viktig...ha en postion..tjäna pengar- det är något som verkar tufft på något sätt, främst i positiv bemärklese.

Man ser mycket folk, får röra sig fritt, uträttar ärenden.
Har visserligen fått göra lite mindre uppgifter men att hänga med och intervjua Bob Dylan känns så stort och häftigt. 2 Juli på P&L.

Man får otroligt många inntryck här. Man lär sig hur aktiva folk är på mötena. Satt på ett möte idag och alla tar verkligen för sig...samtidigt måste det vara jobbigt i samarbete där alla vill ha igenom sina viljor. Att folk inte bilr osams beundrar jag. Själv känner jag mig så liten, bra 21 år. Man är kanske i sina bästa år, vill inte bli äldre rent fysiskt men samtidigt jämfört med de äldre, andra så känner man sig så ny, att man har så mycket plats för erfarenheter...erfarenheter som man ska suga åt sig under livets gång...lärande.
man känner inte att man lär sig saker jämt, inte heller kan man peka ut på exakt på vilket sätt man har utvecklats men klart står det att åren lär oss, det vi gör och gjort påverkar oss...allt som händer stannar omedvetet kvar inom oss. Precis som vi inte vet hur vi kommer reagera på vissa nya situationer som vi aldrig hamnat i innan. Det gäller helt enkelt att utsätta sig för prövningar och vara öppen. Det är något jag jobbar på och det uppstår små framsteg och nya infallsvinklar.

Stockholmslivet känns allt enklare. Man har vant sig att höra och se stressade människor, alla har så mycket för sig, fullskrivna almenackor...man ska räcka till och vara tillgänglig på så mycket...det är ett stressigt samhälle man lever i. Måste själv lägga om mitt liv nu känner jag, vill hinna med så mycket. Tusen ideér och man är begränsad. Kreativitetstokig nästan. Man kan inte få allt men åtminstone en stor del och det är en god bit på vägen.

Nu över till något helt annat- tevefest!
Var på södern i tisdagskväll. Tevefest och mingel på Restaurang Imperiet. Det var kul.
Det spelades musik, pratade med några trevliga grabbar som jag ska få hänga med till bog brother huset med. Kul med nytt folk och att se hur staden lever en tisdagskväll. Inntryck man suger åt sig.

Mötte upp några kompisar innan på ett café, kul att höra om deras praktiker och vad de får göra.
Jag försöker känna efter om jag saknar småstaden, skolan eller om man uppmärksammar vad som händer här och nu.

Är man närvarande i nuet, lever och iakkttar, försöker göra det bästa av varje stund som går då tror jag saknad och tankar på annat får allt mindre utrymme och det är faktiskt bra!

Tankar kan vara enorma plågor, oro..lär man sig att lägga energin och fokus på det nuvarande så ger det bättre resultat för det som kommer. Jag orkar inte oroa mig så mycket nu för saker löser sig och brukar bli bra ändå.

Tunnelbanor ger mycket inspiration till texter, låttexter, dikter...skrev en igår som jag tänkte lägga upp lite senare.

Nu är jag färdig på praktiken för idag. Ska hem och redigera för student- tv.
Peace